22 april Bangkok, Thailand
Ja, nu är vi här igen. Känns helt okej förutom den långdragna konflikten/demonstrationen som påverkar på många plan. En sådan påverkan är att det inte är alldeles lätt att ta sig fram i staden. Vi kom till tågstationen i morse och ingen taxidriver ville köra oss med Taximeter eftersom det är så bökigt och att man måste köra andra vägar osv. Okej, till slut gav vi upp och förhandlade fram ett pris på 150 Bth. Inte fick han köra några omvägar och allt gick väldigt smidigt. Demonstrationerna har flyttat på sig till affärskomplexen runt Siam. Jaja, alla vill ju tjäna sig en hacka extra. Så är det nog.

Avfärden från Vientiane blev minst sagt något märklig. Vi hade en pickup mellan tre och halvfyra. Tjugo i fyra kom den lilla lastbilen med ett antal passagerare som tydligen hade suttit i 45 minuter på lastbilen för att plocka upp resenärer runt om i Vientiane. När vi hade klivit på så drog han iväg för att ytterligare plocka upp två personer utanför citykärnan. Visst det gick hyfsat bra. Sen körde han vilse och fick fråga efter vägen två gånger.

Väl framme vid gränsen för stämpla ut och kliva på förbindelsetåget som skulle ta oss över Freindship Bridge I till Thailändska gränsen och tåget till BKK så blev det minst sagt snudd på en tumultartad upplevelse för helt plötsligt började den fantastiska Laoitiska byråkratin snurra på. Efter att vi hade fått stämplar och tågbiljetter blev vi alla tvungna att ställa oss i en ny kö för att de skulle göra något...alla var väldigt frågande och några tappade tålamodet och började skrika och ville ha en förklaring, men si det fick vi inte. Tåget skulle gå 17.00 och fem i började de plötsligt dela ut immigrationsblanketter, för inresa till Thailand, till alla i kön. Tror att allt handlade om att de skulle dubbelchecka resenärer mot antalet platser och samtidigt dela ut immigrationsblanketten. Jaja, så skapar man arbete för alla. In i Thailand flöt det på jättefint. Så är det!