13 april 2010
13 april, Don Khon, Si Pan Don, Laos
Dagarna flipprar på. Gör inte så mycket mer än att läsa, promenixa, cykla och äta.
”Keefan” (The Boatman) möter vi ofta och han bor ca 100 meter från oss. I går delade vi på två BeerLao och vi surrade på så gott det gick med varandra. Nästan ingen engelska från ”Keefans” håll, våra fraser på Laoitiska och teckenspråk fungerar hyggligt bra.
När vi mötte honom i går så hade vi precis varit och käkat kvällsmat och det blev ”Sabaadi” fram och tillbaka några gånger. Sen pekade jag på stället där vi hade käkat och strök mig över magen satmtidigt som jag sa ”im, im” och det betyder (tror jag) ungefär mätt, mätt. Det tyckte han var vansinnigt kul. Slutade med att vi ska äta middag hos honom i kväll vid sjutiden. Jaja, de två ölen avslutades med att ”Keefan” säger ”booking, booking” och vill att vi ska gå hem till honom. Visst inga problem, det fixar vi. Lite förundrade över vad vi ska boka? Han plockar fram ett porträtt på, som han säger, buddha och det kan mycket väl vara så. Sen pekar han i riktning mot templet som ligger ca 800 meter hemifrån honom. Säger en hel del saker på Laoitiska och det är möjligen så att han har varit munk tidigare. Sen knyter han färgband runt våra handleder och så mässar han samtidigt. Känns stort. Det är inte de vanliga vita banden som knyts under nyårsfirandet. Jag fick tre band, två rödbruna och ett orangt. S fick två band, ett rödbrunt och ett gult. Måste försöka få information om det. Träffade en journalist från Vientianne häromdagen och vi brukar ”Sabadiia” till varandra och han kan möjligen förklara banden.
Det som oroar lite inför kvällen att jag har fått en smula turistmage. S mår bra.
Paret Pan har inte dykt upp ännu och det är svårt att få information om hur läget är. Vi har ju i för sig bara frågat om det har blivit någon baby ännu. Nej, är svaret.
Vi blir ju kvar här över nyåret. Så möjligen åker vi till Pakse 17 april och där tar vi vidare beslut. Visat till Laos går ut 25 april. Tidigast 21 april kan vi åka in i Thailand igen.
Så är det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar