Tappade all ork och inspiration för att blogga när vi kom till ön Koh Samet. Det ända roliga på ön var väl den valpkull som hade sitt bo vid sidan om Silversands partybar som har öppet till tre på nätterna. Annars är Koh Samet inget speciellt. Vill man sola och bada så är det helt okej. Det tråkiga är att ön är så jävla skitig utanför alla Resorts, Hotel och Bungalowsställen. Det märkliga i det hela är ju att ön är en nationalpark och man får betala en avgift om 200 Bath för att beträda ön. Vart tar de pengarna i vägen, i vems ficka hamnar dessa pengar?
Tre länkar till förra årets vistelse på ön: första andra tredje.
Sen kan man fråga sig varför vi åker tillbaka till ön? Närheten till Bangkok är väl det enda svaret vi kan ge. Av årets 47 resdagar så var de sju nätterna våra baddagar och det är dagar som jag skulle kunna vara utan, men så blir/blev det inte.
Tjugosex dygn i Bangkok i år och många kan nog tycka att det är lite märkligt, men den rohet som man kan få genom att bara sitta hos den gamle mannen och sippa på en iskall Leo samtidigt som man iaktar och registrerar livet runt om. Si Sao Thewet är ett fantastiskt område i Bangkok. Tänker även på den finfina Kaorokebaren ca 800 meter från Tavee. Där avslutade vi gårdagens kväll.
Om ca fyra timmar tar vi oss till flygplatsen för senare på natten med en flight till Doha och därefter till Arlanda. Årets resa är med andra ord snart slut och som vanligt känns det väldigt vemodigt och nästan lite sorgset.
