Den 21 april 2009, Phonsavan i Laos. Klockan är 17.57 i lokal tid, men när detta läggs upp är osäkert. Flygbiljett bokad och betald till Vientienne onsdag den 22 april, kanske ett misstag eftersom vi kanske borde gett Phonsa några dagar till och sen undrar man ju hur det står till med Lao Airlines plan som hostar och stojar inför landning och start. Vi har sett några få märkliga saker, men det får bli ytterligare en erfarenhet.

Som sagt var, vi åkte från LP (ni är med på förkortningarna nu?) i lördags 18 april. Smarta som vi är köpte vi en resa med en minivan som skulle ta oss till Phonsavan på ca ca 6-7 timmar. Med lokalbuss 8-10 timmar. Jojo, minvanen kom i väg ca en timme senare än utsatt tid. Efter tidig lunch och ca 3,5 timmars körning ger vi oss i väg igen och efter ca 20 minuter blir vi hejdad av en yngre man med en kalasnikov runt halsen. Mitt i vägen står han och höjer handen, chaffören saktar in och som tur är har vi ett laoitisk- eller thaipar med oss i bussen som snabbt kastar åt mannen en paket cigg. Allt frid och fröjd. Händer två gånger till att de försöker stoppa oss, men vi kommer förbi utan att behöva stanna. Därefter börjar minivanen att krångla. Ser chafförens bekymmrade min i vänster yttre backspegel. Anade även att något var fel innan vi lunchade. Bilen kokar, tokkokar. Vi stannar i bergen och alla ger sitt medhavda vatten för att fylla på bilen. Vi försöker igen, men det går bara 20 minuter till och då är det finito med bilen. Antagligen gick topplockspackningen. Efter ca 40 – 50 minuter lyckas chaffisen att få hejd på en tom minivan som är på väg mot LP att vända och ta oss till Pohnsavan. Det knepiga var ju att det inte fanns plats till alla i det nya fordonet och efter ett tags dividerande hit och dit så klämmer vi oss in i vanen. Trångt med andra ord. Resten av resan gick väl bra, men så fruktansvärt jobbigt. Det roliga var ju att lokalbussen var en timme före oss i P. Så kan det gå och vi har en gång insett att det sk bättre alternativen inte alltid är att föredra.

Ponhsa är en fin liten stad. Svalt och skönt. Landskapet runt om är otroligt vackert. Gröna kullar och runt dessa är det barr- och lövskog. Vi har gjort en tvådagars tur och sett Plain of Jars (site 1,2 och 3), gamla staden som sönderbombades av jänkarna under Veitnamkriget. Besökt en Hmongby som använder sig av gamla bomber när de bygger sina hus och varit sett grottan Tham Pieu. Storyn om grottan är tung. Där bodde tre/fyra byar under fyra år samtidigt som de finfina grabbarna bombar distriktet sönder och samman genom att var åttonde minut dygnet runt fälla bomber. Deras budskap var att förstöra all byggnation och utrota allt levande. Allt för att bl.a. Ho Chi minleden gick genom delar av laos. Sen är det väl inte så lätt att förstå allt som hände. Men grottan fick ett väldigt tragiskt slut den 24 november 1968.

Första kvällen i P så blev vi vår vana trogen inbjuden till ett bröllopp, stort som tusan. Vi satt vid brudgummens bästa vänners bord längst fram. Ca 450 gäster. Så är det!