Kao och familjen

Mr Kao, legenden, myten och personligheten. Vi gick ut i morse och stötte på en av hans kollegor. Alltså en av hans konkurrenter. "No, Mr Kao have a booking to temple, go with me..." Här fick vi en bekräftelse på att han finns kvar i Pakse. Vi trampade på i femtio meter till och mötte ytterligare en konkurrent till Kao, "We are looking for Mr Kao" svaret var blixtsnabbt och ärligt " 200 meters up on the mainstreet" några ögonblick senare hälsar vi på Kao. Samma glädjefulla och vänliga blick och frågan "today, where will you go? och vi har ju sett mycket runt omkring Pakse tidigare så vi bad honom ta oss till ställen som han gillar och så blev det.

Först ett tempel högt upp på ett berg. Nybyggd väg till templet. Tidigare åkte man båt hit via mekong. Ett lungt och stilla ställe. Inte många turister åker hit enligt Kao, men ett ställe dit han själv åker med sin familj. Bara utsikten var värt pengarna och mödan att ta sig upp dit, men just lungnet och stillheten var speciell. Vi fick frukt direkt från träden "Mangpang" eller något liknande var namnet. Smakade som aprikos.

 Sen åkte vi till ett ytterligare tempel som är nybyggt/håller på att byggas och som även det ligger högt upp med en fantastisk utsikt över Mekong och Pakse. Väljer att visa en bild från bygget eftersom jag själv har en bakgrund i branschen. Här har de format- och håller på gjuter trappor.



Sen ber jag Kao att ta oss till en lunchresturang, men det slutar med att vi köper "take away" och även till Kaos familj. Ett bra beslut. Kaos fru och två döttrar är hemma oss mamman till Kaos fru som har en liten resturang eller vad det nu är.

Efter att ha köpt grillad kyckling, grillad småfågel och sticky rice beger vi oss till stället. På vägen dit köper vi friterat grisskin, av en kvinna på en Motobike, som faktiskt smakar bra. Som chips.

 Mormorsmor till Kaos barn. Nittiofyra år.

Innan vi åkte till Kao så talade vi om att vi hade skrivböcker, pennor, färgkritor mm och vi undrade även om det var något speciellt som hans döttrar önskade sig? En rockring var svaret och så fick det bli. Den yngsta dottern blev så glad. På bilden så är det tjejen med ryggen mot kameran. Fyrtiotusen kip (ca 40 skr)  kostade ringen. Mycket pengar för familjen. Efter en stund kom hennes kompis med sin ring och de rockade på. Så fint att se denna glädje och även hur Kao och hans fru var glada. Att inte kunna ge sina barn det som de önskar kan nog ibland vara plågsamt, men det sätter också perspektiv på hur vi har det i Sverige. En rockring, vilken nioåring i Svergie har det som sin högsta önskan?

Det blev även småbarnsmys för Sonja, men först blev tvärnobben. Löste sig till slut. I morgon torsdag äter vi middag hemma oss Kao. Familjen bor inte kvar där de bodde tidigare. Hans bror dog i en trafikolycka för ca fem månader sen och nu bor Kao och hans familj där. Brodern hade inte några barn, men en fru hade han. De var med på förra årets middag. Varför Kao bor i broderns hus och inte änkan har jag ingen aning om. En annan sak är att Kaos fru tycker att Sonja har blivit tjock. Förra året fick jag det skrivet på näsan. Rakt och ärligt.

Så glada och så kära.....Så är det!